10 galna nazistiska avelsprogram

Nazisternas avelsprogram, främst Lebensborn, var en del av deras försök att skapa en ”ren arisk ras” baserat på deras rasbiologiska ideologi. Lebensborn-projektet, startat av Heinrich Himmler 1935, syftade till att uppmuntra ”rasmässigt rena” tyskar att få fler barn och stödja ensamstående mödrar som ansågs vara av ”arisk” härkomst. Dessa barn skulle fostras i enlighet med nazistiska ideal och många fördes även bort från ockuperade länder för att tvingas in i denna ideologi.

10 nazistiska avelsprogram som innebar enormt lidande

Nazisternas avelsprogram var en del av deras brutala strävan att skapa en ”ren arisk ras” under andra världskriget. Här är 10 exempel på deras olika program och åtgärder, med fakta om varje:

Lebensborn-projektet

Lebensborn grundades 1935 av Heinrich Himmler. Syftet var att uppmuntra barnafödande bland tyskar som ansågs vara ”rasrena” och stödja ensamstående mödrar med ”ariska” barn. Lebensborn-hem gav sjukvård och socialt stöd, och barn födda här skulle fostras enligt nazistiska ideal.

Barnkidnappningar i Östeuropa

Nazister kidnappade tiotusentals barn från Polen, Tjeckoslovakien och andra ockuperade länder som de ansåg vara av ”ariskt” ursprung. Dessa barn togs till Tyskland, där de omplacerades i tyska familjer och utsattes för indoktrinering.

Tvångssterilisering

Ett av de första programmen som infördes under nazisternas styre var tvångssterilisering av personer med sjukdomar eller egenskaper som ansågs oönskade, såsom psykiska sjukdomar, fysisk funktionsnedsättning eller rasmässig ”orenhet”. Det uppskattas att 400 000 människor blev tvångssteriliserade.

SS-avelspolicy

SS-medlemmar uppmuntrades att gifta sig och få barn endast med kvinnor som ansågs vara rasrent ”ariska”. Himmler ville att SS-familjer skulle stå som modell för den nya ariska rasen, och i vissa fall uppmuntrades SS-män att få barn med flera kvinnor.

Aktion T4-programmet

Aktion T4 var ett hemligt program för att eliminera människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Mellan 70 000 och 200 000 människor mördades i detta eutanasiprogram, eftersom de ansågs vara en ”belastning” för den tyska rasen.

Avelsexperiment i koncentrationsläger

Nazistiska läkare, som Josef Mengele, genomförde brutala experiment på fångar i koncentrationsläger för att förstå arisk ”rasrenhet” och mänsklig reproduktion. Detta inkluderade försök på tvillingar och försök att tvinga fram graviditeter under omänskliga förhållanden.

Skolning av ariska barn

Nazistiska skolor, som Napola-institutionerna, utbildade barn som ansågs vara framtida ledare för den ariska rasen. Här lärde de sig rasbiologi, nationalsocialistisk ideologi och fysisk träning för att stärka sina kroppar och sin ”rasrenhet”.

NSV

Nationalsozialistische Volkswohlfahrt (NSV) var en organisation som gav stöd till mödrar och barn. Målet var att höja antalet ”rasrena” barn i Tyskland, och kvinnor som födde barn inom dessa program fick ekonomiskt stöd och socialt skydd.

Tvångsavel mellan ariska fångar

I vissa koncentrationsläger tvingades fångar som ansågs ariskt ”rena” att avla barn. Dessa kvinnor och män valdes ut för sin påstådda rasrenhet och skulle producera framtida ”ariska” generationer för Tyskland.

Förbjudna äktenskap och relationer

En av de mest beryktade nazistiska lagarna var Nürnberglagarna från 1935, som förbjöd äktenskap och sexuella relationer mellan judar och ”arier”. Detta var ett sätt att ”skydda” den tyska rasen från att blandas med de som nazisterna ansåg vara underlägsna.

Vad är ett avelsprogram?

Ett avelsprogram är en organiserad och systematisk plan för att förbättra eller upprätthålla specifika egenskaper hos en art genom kontrollerad fortplantning. Vanligtvis används avelsprogram inom jordbruket för att förbättra raser av djur eller växter, men det kan även förekomma i bevarandearbete för hotade arter eller, som i vissa mörka delar av historien, för ideologiska syften såsom nazisternas rasbiologiska program.

Avelsprogram kan syfta till att:

  • Förbättra önskade egenskaper (exempelvis ökad mjölkproduktion hos kor eller snabbare tillväxt hos växter).
  • Bevara genetisk mångfald i en hotad population.
  • Uppnå specifika ideal eller standarder i en viss ras, exempelvis inom hundavel eller hästavel.

I dessa program väljer man specifika individer med önskvärda genetiska egenskaper för att para sig med varandra, för att deras avkommor ska ärva dessa egenskaper.

Dela artikeln
Vill du källhänvisa till artikeln? Länka gärna till oss.
Facebook
Twitter
LinkedIn
Pinterest

Innehållsförteckning

Rekommenderade topplistor

Du kanske också gillar